Efterpolering

Som efterpolering efter ett reningsverk kan man välja på lite olika lösningar:

– Infiltration
– Markbädd
– Tät markbädd
– Uv-rening
– Stenkista
– Dagvattenkasseter
– Täckdiken på åkrar

Uv rening är det som tar minst plats och är mycket bra för att ta bort bakterier.

Ta hjälp av oss för att hitta bästa lösningen på er unika tomt.

Utsläppsartiklar, recipient

Som efterpolering efter ett reningsverk kan man välja på lite olika lösningar:

– Infiltration
– Markbädd
– Tät markbädd
– Uv-rening
– Stenkista
– Dagvattenkasseter
– Täckdiken på åkrar

Uv rening är det som tar minst plats och är mycket bra för att ta bort bakterier.

Ta hjälp av oss för att hitta bästa lösningen på er unika tomt och läs mera nedan på sidan.

När krävs efterbehandling och vilka alternativ är då möjliga?

Minireningsverk är normalt konstruerade för att reducera syreförbrukande ämnen (organiskt material mätt som BOD), fosfor och ibland även kväve.
Reduktionen av smittämnen är ofta låg om inte någon särskild behandlingsenhet finns för detta.

Alla reningsverk släpper mer eller mindre mängd ut slampartiklar även kommunala reningsverk gör det.

När minireningsverk installeras ställs ibland krav på efterbehandling av avloppsvattnet för att i första hand reducera smittämnen. Naturvårdsverkets allmänna råd ger ingen tydlig vägledning när detta krav är befogad eller inte. Därför varierar tillämpningen mellan olika kommuner, vilket är olyckligt. Det förekommer även krav på efterbehandling som ett säkerhetssteg för de fall som anläggningen skulle få driftstörningar.

Vad innebär efterbehandling?

Efterbehandling innebär att ett ytterligare reningssteg läggs till den huvudsakliga reningen. Detta reningssteg kan syfta till att reducera smittämnen eller utgöra en barriär vid driftstörningar.

Driftstörningen kan vara slamflykt (vilket gör att man vill efterpolera för att filtrera bort partikulärt material) eller förhöjda fosforhalter i utloppet på grund av att tekniken för fosforrening inte skötts på rätt sätt.

En avloppsanläggnings kapacitet att reducera smittämnen varierar beroende på vilka komponenter anläggningen är uppbyggd av.

Om anläggningen avslutas med fosforfilter tex Polonite, trodde man tidigare att efterbehandling inte behövdes men det har visat sig precis tvärt om då fosforfilter är mycket känsliga för slampartiklar och att filtren blir täta snabbt och skyddar inte löpande utan bara första gånger vid slamflykt.

En efterföljande infiltration har en god kapacitet att reducera smittämnen om man kan lösa problemet med att slammet inte sätter igen bädden, det finns några reningsverk som har bra slamskydd men det är ovanliga.

Vi rekommenderar någon form av slamstopsfilter innan efterbehandlingen för att få en lång livslängd.

Nedan kommenteras ett antal lösningar:

Infiltration av något slag kan också innebära förstärkt infiltration.

Lösningar där vattnet delvis infiltreras är till exempel: resorptionsdike, singeldike, stenkista,

För dimensioneringen av markbaserade lösningar har det betydelse om reningen sker satsvis eller kontinuerligt, då den satsvisa reningen ger större momentana flöden.

Markbädd med tät botten
Om skyddsavstånden inte motsvarar dem för infiltration bör man i stället se till att utgående vatten i slutändan blir till ytvatten. Om risk för smittspridning finns, kan en markbädd vara en lämplig lösning för smittreduktion. Denna bör då ha en dimensionering som dokumenterats uppnå badvattenkvalitet.

Fosforfilter

Har visat sig på flera tester och uppföljningar av anläggningar i bruk att det inte fungerar.

Forskning på bakteriereduktion har dock hittills gjorts på filter med högre pH-värden än de som normalt förekommer i ett fosforfilter som använts en tid, vilket gör att viss osäkerhet råder gällande smittämnesreduktion.

Tekniskt avancerade lösningar

Mer tekniskt avancerade lösningar är exempelvis; UV-behandling, perättiksyra, ozon, membranfiltrering. Vid tillämpning av kemisk behandling bör hänsyn tas till eventuella oönskade bieffekter, som bildande av restprodukter. Membranfiltrering och UV-behandling har brister i och med att de kräver mer skötsel och viss typ av UV-behandling är känslig för slamflykt.

Då syftet med efterbehandling är reduktion av smittämnen bör fluktuationer i utgående smitt halter minimeras eftersom momentant höga värden kan ge en helt annan påverkan än när det gäller momentant höga värden av närsalter, därför bör man också ta hänsyn till robustheten i tekniskt avancerade lösningar.