Vad händer i komposten

Vad händer i komposten?
Det är med kompostering som med mycket annat: det underlättar
om man förstår vad man håller på med. När det gäller kompostering kommer du att lyckas med din kompost om du förstår vad det är som händer i den och varför. Vad är det för process du styr? Vilka är dina medarbetare och hur vill de ha det för att trivas? När du fått den insikten har du också verktygen att kompostera. Det blir enkelt och roligt. Du producerar värdefull kompostmull, du sänker dina kostnader för sophämtning och ditt organiska avfall behöver inte transporteras för att förstöras. Du gör en miljöinsats.

Olika avfall, olika behållare
Oavsett vilken typ av organiskt avfall som du vill kompostera – hushållsavfall, trädgårdsavfall eller latrin – är det samma process som pågår i komposten och samma villkor som gäller. I princip skulle du kunna samkompostera alla sorterna, men av olika skäl blir det sällan mer än högst två sorter i samma kompost.

Hushållsavfallet kan attrahera skadedjur. Det måste därför komposteras i en behållare som de inte kan ta sig in i, den måste vara skadedjurssäker. Det brukar innebära att den ska vara isolerad, ha lock och botten. Det brukar i sin tur betyda att det inte får plats särskilt mycket trädgårdsavfall i den.

Trädgårdsavfallet attraherar sällan skadedjur, men kan vara så
skrymmande att det i praktiken utesluter annat än enklare oisolerade kompostbehållare.

Latrin kan innehålla smittsamt material. Det måste därför komposteras i en behållare som utesluter spridning av eventuell smitta, den bör alltså bland annat ha en tät botten. Den ska också kunna förvara materialet så länge att det som eventuellt är smittsamt dött innan mullen skördas.

Om processen
Vad är det då som händer i komposten? Kompostering handlar om
biologisk nedbrytning, sönderdelning av dött organiskt material i
närvaro av syre, en naturlig process som under den frostfria delen
av året i princip pågår överallt i vår omgivning. Det som skiljer en
kompost från naturen är att processen i komposten är styrd och
oftast sker med större intensitet.

Förenklat kan komposteringen beskrivas med formeln:
Organiskt avfall (CH2O) + syre (O2) blir koldioxid (CO2) + vatten (H2O) + näringsämnen (t. ex. N, P, K) + energi

Är det organiska avfallet ett mycket näringsfattigt material som löv, kan det behövas ett näringstillskott till vänster om pilen för att
komposteringsprocessen ska gå något så när snabbt. Är det torrt
kan det också krävas att man tillsätter lite vatten för att processen
ska komma igång. Torka är ju ett sätt att konservera.

Biologisk nedbrytning kan också ske genom så kallad rötning,
alltså nedbrytning utan närvaro av syre, en process som går betydligt långsammare än kompostering. Den ger dessutom illaluktande restprodukter och producerar metan som är en kraftfull växthusgas. Därför är det viktigt att komposten sköts så att rötning undviks. Om rötningen däremot sker i en sluten process, vilket än så länge kräver en annan skala än den som är aktuell här, kan metan användas som biogas.
Vänder du på beskrivningen i formeln ovan får du formeln för
växternas fotosyntes. Båda processerna är en förutsättning för varandra, nedbrytningen ger byggstenar för växternas fotosyntes och vice versa. De är också förutsättningar för allt liv på jorden.

Bilden illustrerar skeendet i en kompostbehållare, i detta fall en behållare för matavfall. Syretillgången tillgodoses genom
tillsats av strömaterial och omblandning med en kompostluftare. Omblandning i komposten är generellt inte nödvändigt strömaterial är däremot nödvändigt för ett lyckat resultat. Vatten avgår dels som vattenånga, dels som så kallat lakvatten. Vattenångan kan ofta ses som kondens på lockets
insida.
Lakvattnet söker sig mot bottnen.
Kompostbehållare utan botten eller med nät eller hål i bottnen bör därför stå på ett dränerande underlag. Ska den stå på ett tätt underlag bör behållaren vara konstruerad så att vattnet kan samlas upp och ledas bort.