Infiltrationspaket 20m2 (2 strängar)

Infiltrationsbädd 20m2 med 2 strängar.

För att ta reda på markens genomsläplighet (LTAR) kan man göra ett perkolationsprov.
Med hjälp av LTAR-värdet vet man om det lämpar sig bäst med Infiltration eller markbädd.

Man bör alltid gräva en provgrop vid det tänkta området för infiltrationsbädden, dels för att kunna ta ett perkolationsprov, men även för att kunna bestämma grundvattennivån.
Om avståndet mellan grundvattennivå och spridarrör är mindre än 1 meter så måste man göra en upphöjd infiltrationsbädd för att uppnå skyddsavståndet.

Paketet innehåller:
1st fördelningsbrunn 2 utlopp
2 st fördelningsrör 1m
2st ventilationsrör
8 st spridarrör 2,5m
2st flexböjar
6 st skarvmuffar
2 st ventilationshuvar
1 st fiberduk
2st Markböj 110×90° 2 muff

Hur man anlägger en infiltrationsbädd

1. Spridningslager
Fördelningsskiktet är ett cirka 30–40 cm tjockt tvättat makadamskikt med en kornstorlek på 8-16 eller 16–32 mm.
Schaktets botten skall vara vågrät och jämn, men inte komprimerad ingen trampning och inga fordon.
Schaktet kan vara gemensamt för flera spridarrör eller försett med separat dike för varje rör.
De separata dikena kan vara riktade åt olika håll från fördelningsbrunnen.
 
2. Spridarrör
Schaktets botten jämnas ut för att bilda underlag för makadamskiktet.
Spridarrören placeras i makadamskiktet (randen uppåt) så att rörens fall är 0,5–1 cm/m och så att minst 30 cm makadam finns under rören i slutändan. Minst 5cm makadam (12–24 eller 16–32 mm) skall täcka rören. Makadamskiktets totaltjocklek är 30–40 cm.
På rörens utloppsändar monteras böjar och till dessa ansluts luftningsrör som ska nå ovanför snötäcket på vintern.
Avståndet mellan spridarrören i samma riktning i separata strängar skall vara minst 2 m. Avståndet mellan rören i ett gemensamt schakt skall vara minst 1,5 m. Varje enskilt spridarrörs maxlängd är 15 m.
Rörens förlängs med skarvmuffar.
Lägg slutligen fiberduk ovanpå rören och makadammen och fyll igen schaktet.

3. Filtreringsskikt
Under Spridningslagret läggs filtrerings sanden.
Filtreringsskiktet är av sand med en kornstorlek på 0–8 mm. Skikttjockleken är cirka 85 cm. Ovanpå filtreringsskiktet finns alltså ett fördelningsskikt, med spridarrör, fiberduk och fyllnads jord.

4. Uppsamlingsskikt (bara vid markbädd)
Uppsamlingsskiktet är markbäddens understa skikt och dess uppgift är att samla upp det renade avloppsvattnet som sedan leds i uppsamlingsrör till utloppsbrunnen.
I uppsamlingsskiktet används uppsamlingsgrus med en kornstorlek på 8-16 mm. Uppsamlingsskiktets tjocklek är cirka 30 cm.

5. Uppsamlingsrör (bara vid markbädd)
Uppsamlingsrören är dräneringsrör med hål på runt om genom vilka det renade vattnet leds bort. Uppsamlingsrören läggs i uppsamlingsskiktet med ett fall på 0,5–1,0 cm/m.
Vid uppsamlingsrörens ändar sätts böjar till luftningsrör en god bit ovanför markytan. På luftningsrören monteras luftningshuvar

6. Utloppsbrunn (bara vid markbädd)
Uppsamlingsrören leds till en utloppsbrunn som också fungerar som provtagningsbrunn.
Jämna ut en bädd för utloppsbrunn på rätt nivå. Placera utloppsbrunnen lodrätt och fyll sand runt brunnen.

7. Utloppsrör (bara vid markbädd)
Det renade vattnet leds från uppsamlingsbrunnen genom ett utloppsrör
(110 mm) till en lämplig plats i terrängen, t.ex. ett öppet dike.
Om nivåskillnaderna på tomten inte är tillräckliga för självfall måste det renade vattnet pumpas till utloppsstället.
Utloppsrörets utlopp bör förses med en stenkista som skydd mot ispropp och förhindra att smådjur t ex gnagare kommer in i systemet.

8. Tät markbädd (bara vid markbädd)
En tät markbädd anläggs så att en gummiduk läggs runt hela schaktet för markbädden. Gummiduk hindrar avloppsvatten från att tränga ned i grundvattnet.
En gummiduk läggs ut enligt schaktets botten.
Gummiduken förs också upp över schaktets gavlar. Se till att gummiduken inte skadas när den läggs ut. Kanten får inte vändas in över markbädden, eftersom den då hindrar lufttillförseln till de mikroorganismer som finns i jorden.

9. Pumpning
Det är mycket vanligt att man måste pumpa avloppsvattnet. Det är enklare att pumpa vattnet efter slamavskiljaren och det kan göras på två sätt, med pump integrerad i slamavskiljaren eller i en separat pumpbrunn.
Det kan vara bra att ha ett nivålarm som varnar, om pumpen inte fungerar som den ska.

Vanligtvis använder man 32–40 mm PEM slang från pumpen till fördelningsbrunnen eller direkt in i spridarröret.
Montera om möjligt ett rakt 110 mm rör med självfall 1–2 meter före fördelningsbrunnen. Detta dämpar det ingående flödet i brunnen.

Pumpen bör vara försedd med backventil som hindrar vatten från att rinna bakåt när pumpen inte är i drift. Många start och stopp på en pump, är det som förkortar pumpens ’livslängd’.