Oljeavskiljare

En oljeavskiljare installeras för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen som tex. olja och bensin i spill- och dagvattensystemet.

 
Ett oljeavskiljarsystem består av en slam och avskiljare del. I slamdelen renas vattnet genom att sand och slam sjunker till botten. I avskiljardelen lägger sig dom oönskade ämnena på ytan.

Oljeavskiljare delas in i klass 1 eller 2 beroende på hur mycket olja som finns kvar i spill eller dagvattnet efter avskiljning.

För att klara kraven för klass 1 förses avskiljaren med ett koalecensfilter, detta har till uppgift att få oljedropparna att gå samman och slutligen stiga upp till ytan. En klass 2 avskiljare arbetar genom gravimetrisk princip och har inget filter

Skötsel av olje­avskiljare

Du måste installera en oljeavskiljare om din verksamhet kan orsaka oljeföroreningar. Du måste också anmäla byggprojekt och eventuellt miljöfarlig verksamhet.

Innan du installerar en ny oljeavskiljare behöver du anmäla ditt byggprojekt till kommunen. Du bör också kontakta miljöavdelningen för att ta reda på om det du ska göra kräver en anmälan om miljöfarlig verksamhet.

Om du driver en verksamhet som kan orsaka oljeföroreningar i avloppsvattnet ska använda en oljeavskiljare för att förhindra utsläpp. Det kan gälla platser där olja och bensin förekommer i anslutning till spill- och dagvatten, till exempel fordonstvättar, verkstäder och stora parkeringsplatser.

Installation och krav

I många fall är det bäst att välja en lösning utan avlopp. Det kan till exempel vara en ränna i golvet där eventuellt vatten kan dunsta bort.

Verksamheter som kan orsaka olje- eller metallföroreningar till avloppsvattnet ska använda oljeavskiljare för att förhindra utsläpp. Det kan gälla platser där olja och bensin förekommer i anslutning till spill- och dagvatten, till exempel fordonstvättar, gör-det-själv-hallar, motor- och servicehallar, verkstäder, garage med golvavlopp och stora parkeringsplatser.

Val av modell och standard

Enligt kommunens riktlinjer för oljeavskiljare ska du installera en oljeavskiljare av klass I, utformad enligt standarden SS-EN 858.

Vilken modell du ska välja beror bland annat på hur stort vattenflöde oljeavskiljaren belastas med och om vattnet innehåller kemikalier, till exempel avfettningsmedel. Det beror också på vart avloppsvattnet leds vidare. Konsulter som säljer oljeavskiljare och företag som arbetar med besiktning av oljeavskiljare kan ofta hjälpa till med dimensionsberäkningar. För vissa verksamheter, som fordonstvättar, kan det krävas att du också har en efterföljande rening efter oljeavskiljaren.

Skötsel och tömning

För att oljeavskiljaren ska fungera behöver du underhålla den regelbundet. Om du har en ny oljeavskiljare ska tillverkaren ha lämnat instruktioner om hur den ska skötas. Generellt behöver du regelbundet kontrollera slamnivå, oljeskiktets tjocklek och att larmgivare fungerar.

Du behöver också kontrollera att den klarar av att rena avloppsvattnet som kommer från din verksamhet. Det gäller även dig som använder en oljeavskiljare som inte är din egen, till exempel om du hyr en lokal där fastighetsägaren ansvarar för skötseln av avskiljaren.

Oljeavskiljaren bör tömmas när halva slamvolymen eller 80 procent av lagringsvolymen för olja är fylld eller minst en gång om året.

I Naturvårdsverkets faktablad om oljeavskiljare kan du läsa mer och hitta stöd om hur du ska sköta din oljeavskiljare.

6-månaderskontroll
Oljeavskiljare ska genomgå kontroll vid behov, men minst en gång var sjätte månad. Kontrollen innebär bland annat att oljeoch slamnivå mäts samt att larmet och eventuellt koalescensfilter kontrolleras.
En 6-månaders kontroll per år ska utföras av person som genomgått godkänd utbildning, den andra kontrollen kan du eller någon av dina anställda göra förutsatt ni har god kunskap inom området.

5-årsbesiktning
Oljeavskiljare ska genomgå besiktning vart 5:e år. Besiktning innebär att det kontrolleras att oljeavskiljaren är tät och
fungerar. Krav på 5-årsbesiktning gäller alla oljeavskiljare.
Besiktningen ska utföras av person som genomgått godkänd
utbildning.

Tömning
Oljeavskiljare ska tömmas vid behov. Generellt rekommenderas toppsugning vid 5 cm oljeskikt och slamsugning när
slamskiktet är 15 cm, om inget annat anges av tillverkaren

Oljeskiljare som inte följer standarden

Oljeavskiljare som inte följer standarden SS-EN 858 behöver kontrolleras även om det inte är ett krav enligt standarden. Ju äldre en avskiljare är desto större är risken att den inte längre är tät eller på annat sätt inte fyller den funktion som krävs i dag. Även om det inte är ett krav enligt standarden att besikta oljeavskiljaren kan du behöva visa kommunens miljöavdelning att den är tät.

Du kan anlita ett företag som arbetar med besiktning av oljeavskiljare för att göra en besiktning som är anpassad utifrån din oljeavskiljare.

Varför behövs oljeavskiljare?

Förorenat processavloppsvatten och förorenat dagvatten betraktas juridiskt som avloppsvatten. Avloppsvatten släpps ut från många olika processer, verksamheter och arbeten.

När det finns risk för utsläpp av olja till spill- och dagvattennätet ska en oljeavskiljare finnas. Genom installation av oljeavskiljare minskas den negativa påverkan på miljön. Oljeföroreningar som kommer ut via dagvattennätet ger en direkt nedsmutsning av miljön i exempelvis sjöar, vattendrag och grundvatten. Oljan kan även skada dricksvatten.

Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken och det slam som bildas under reningen innehåller så låga halter av miljöskadliga ämnen som möjligt. Vid för höga halter av till exempel metaller och organiska ämnen kan slammet inte läggas på jordbruksmark, vilket är önskvärt för att återföra näringsämnen till kretsloppet.

När behövs oljeavskiljare?

I de här fallen krävs oljeavskiljare vid avledning till spillvatten och/eller till dagvatten:

  • bilskrotningsanläggningar
  • tankstationer
  • verkstäder (motor- och servicehallar, måleri- och sprutlackeringshallar)
  • parkeringshus, garage med golvavlopp (även villagarage*), större parkeringsplatser, hårt trafikerad yta exempelvis yta runt tankstation
  • spolplattor
  • olje- och kemikaliedepåer
  • industrier med kondensvatten från kompressorer
  • industrier med oljehantering eller tvätt av oljiga produkter

*Villagarage bör som huvudregel byggas utan avlopp. Om ett behov av golvavlopp finns kan miljöavdelningen och vatten- och avloppsavdelningen ställa krav på att en oljeavskiljare behöver installeras.

Förtydligande för vissa verksamheter

Verkstäder

Verkstäder bör i första hand anläggas utan golvavlopp där så är möjligt. I verkstäder där även fordonstvätt förekommer bör verkstadsdelen vara avloppslös alternativt vara kopplad till separat oljeavskiljare.

I det fall verkstadsdelen innehåller smörjgrop eller fordonslyft bör denna del sakna golvbrunn. Vid ny- eller väsentlig ombyggnation ska golv i smörjgrop och under fordonslyft vara avloppslöst eller anslutet till spilloljetank. Förbindelse till spill/dagvattennät får inte finnas.

Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till oljeavskiljaren utan ska tas om hand som farligt avfall.

Parkeringshus, garage med golvavlopp, parkeringsplatser, hårt trafikerad yta

I första hand ska parkeringshus och garage vara avloppslösa. Om garagen utrustas med golvavlopp ska oljeavskiljare finnas.

För parkeringsplatser utomhus och hårt trafikerade ytor görs individuell bedömning av miljöavdelningen utifrån lokalisering och recipient.

Bilskrotnings­anläggningar

Lagring av bilarna före behandling ska ske på en plats med tät ytbeläggning. På platsen ska det finnas anordningar för att samla upp spill och utrustning för att ta hand om avloppsvatten och dagvatten genom slam- och oljeavskiljning.

Tankstationer

Oljeavskiljare ska finnas vid tankplats. Tankplatsen ska vara väl avgränsad och omgivande ytor får inte luta mot spillzonen.

Övriga verksamheter

För verksamheter i övrigt gäller att behovet av oljeavskiljare styrs av om olja hanteras samt om golvavlopp finns.

Vilka krav ställer kommunen?

Nästan alla kommuner tillämpar huvudsakligen regelverket i Europastandard och Svensk standard när det gäller utformningen av avskiljaranordningar för olja och slam. Den gemensamma standarden benämns SS-EN 858 del 1 och 2. Detta betyder bl.a. att anläggningen ska vara utrustad med slamavskiljare, oljeavskiljare av lämplig storlek och utförande, olje- och slamstopp, larm samt provtagningsbrunn.

Enligt standarden finns två olika typer av oljeavskiljare; klass I och klass Il.
Samtliga verksamheter som kräver oljeavskiljare i  nästan alla kommuner ska ha slamavskiljare, oljeavskiljare av klass I och provtagningsbrunn och larm.

Krav vid anslutning till kommunalt spillvatten

I normalfallet ska oljeavskiljare som tar emot regnvatten kopplas till dagvattennätet medan en oljeavskiljare med uppsamlingsytor under tak ska kopplas till spillvattennätet.

Krav vid ny verksamhet

Oljeavskiljare bör minst uppfylla Europastandard och Svensk standard SS-EN 858. Detta gör att krav på förbättringar kan ställas även på befintliga verksamheter som redan har avskiljare och på verksamheter som inte har oljeavskiljare, men som behöver det enligt dessa riktlinjer. Innan en befintlig verksamhet installerar en oljeavskiljare bör samråd ske med miljöavdelningen och vatten- och avloppsavdelningen.

Egenkontroll

Vad är egenkontroll?

Egenkontroll är ett förebyggande arbete där verksamhetsutövaren fortlöpande kontrollerar sin verksamhet för att förebygga hälsoproblem och skador på miljön. Egenkontrollens omfattning beror på verksamhetens typ, storlek och i vilken grad den kan påverka miljön och människors hälsa.

För alla verksamheter gäller reglerna i 26 kapitlet 19 § miljöbalken. För anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamheter, gäller även förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll som ytterligare preciserar kraven. Ansvaret för egenkontrollen ligger hos verksamhetsutövaren som ska kunna visa för miljöavdelningen att egenkontroll verkligen bedrivs.

Larm

Oljeavskiljare ska vara utrustad med optiskt och akustiskt larm. Undantag från denna regel kan göras i särskilda fall efter diskussion med miljöavdelningen. Ett funktionstest av larmet ska genomföras regelbundet.

Tömning

Oljeavskiljare, sand- och slamfång och liknande ska kontrolleras regelbundet och tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion. Tömning bör göras när halva slamvolymen eller 80 procent av lagringsvolymen för olja är fylld eller minst en gång per år. Sker inte tömning tillräckligt ofta kommer slamlagret och oljeskiktet växa sig så tjocka att vattnet till stor del passerar opåverkat genom avskiljaren. För att inte överbelasta oljeavskiljaren med slam ska även tvättränna eller golvbrunn med slamfång ansluten till oljeavskiljare tömmas minst en gång per år eller mer. Tömning ska ske av godkänd entreprenör och tömningskontrakt ska tecknas. Efter tömning ska alltid vatten fyllas på i avskiljaren så att avskiljaren fungerar som den ska.

Farligt avfall

Slam och olja som samlas i en oljeavskiljare klassas som farligt avfall. Transportdokument från tömning ska upprättas och sparas i minst fem år.

Transportdokumentet ska innehålla uppgift om avsändare (verksamheten med oljeavskiljare), mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd samt undertecknas av avsändaren och av mottagaren vid mottagandet.

Verksamheter där farligt avfall uppkommer ska enligt miljöbalken journalföra tömning och annat underhåll. Även driftstörningar ska journalföras. Journalerna ska finnas tillgängliga för miljöavdelningen och vatten- och avloppsavdelningen.

Uppsamlad spillolja eller andra kemikalier får inte hällas ut i avloppet utan ska tas omhand som farligt avfall.

Besiktning

Vart femte år ska en mer omfattande inspektion av oljeavskiljaren utföras i enlighet med SS- EN 858. Besiktningen ska utföras av oberoende part och besiktningsintyg ska kunna uppvisas efter förfrågan. Avskiljaren ska då tömmas helt och besiktigas med avseende på:

  • ingående komponenters täthet,
  • att tanken är hel och tät (eventuell sprickbildning och dylikt) o eventuell invändig ytbehandling,
  • dämpskärmar, rör, koalesator och liknande avseende fastsättning och funktion oelektriska komponenter och larm.

Städning

Verkstadsgolv samt golv i övriga verksamheter så som exempelvis industrilokaler eller lagerlokaler ska i första hand torrstädas (sopning, dammsugning).

Tvättvatten från golvtvättmaskiner ska tas omhand som farligt avfall.

Riktvärden för utsläpp till avlopp

Kommunens avloppsreningsverk inte är skyldig att ta emot spillvatten som avviker från normalt hushållspillvatten. Riktvärden för vad som motsvarar hushållsspillvatten finns framtaget av branschorganisationen Svenskt vatten samt av olika VA­ organisationer. Undantag kan göras i enskilda fall efter bedömning av miljöavdelningen och vatten- och avloppsavdelningen.

För utsläpp till dagvattensystemet görs en individuell bedömning utifrån recipientens känslighet.

Provtagning

Provtagning ska ske under förhållanden som är representativa för den verksamhet som bedrivs. Intervall och metod för provtagning ska utformas så att det går att säkerställa att gällande krav uppfylls. Till exempel att provtagning genomförs under vinterhalvåret vid en tvättanläggning då belastningen är som högst.

Kemikalieanvändning

En oljeavskiljare kan bara rena avloppsvattnet från vissa föroreningar, som till exempel olja och metaller. Det är i första hand tvättvatten, smältvatten (regnvatten) som får gå till ett avlopp med en ansluten oljeavskiljare. Det är därför viktigt att verksamheten förvarar kemikalier på ett säkert sätt samt väljer produkter som har så liten miljöpåverkan som möjligt.

Val av produkter

Tvätt och avfettningsmedel samt andra kemikalier som används i samband med oljeavskiljaren ska väljas så att de inte stör avskiljarens funktion. De får inte bidra till att bilda stabila emulsioner som inte går att avskilja i oljeavskiljaren. Det är alltid verksamhetens egen skyldighet att använda de mest miljövänliga alternativen.

Produkter som används vid biltvätt ska antingen uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen, Bra Miljöval eller EU-blomman alternativt ingå i Kemikaliesvepets listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel.

Säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska finnas på anläggningen.

lnvallning

Olja och övriga kemikalier ska vara invallade eller placerade i lokal där läckage inte kan nå avloppet. lnvallningen ska kunna rymma den största behållarens volym samt 10 % av summan av övrig lagrad volym.

Övriga bestämmelser

För de verksamheter som ligger inom skyddsområden för vattentäkt tillkommer bestämmelserna för skyddsområdet.

Fakta om oljeavskiljare

Hur fungerar en oljeavskiljare?

När oljehaltigt vatten rinner genom oljeavskiljaren fångar den upp olja och slam. I oljeavskiljaren utnyttjas skillnaden i densitet mellan vattnet och det som ska avskiljas. Oljan är lättare än vattnet och flyter upp till ytan och lägger sig som ett skikt ovanpå vattnet, medan det tyngre slammet sjunker till botten. För att oljan ska hinna stiga upp till ytan är det viktigt att avskiljaren är rätt dimensionerad, det vill säga är tillräckligt stor i förhållande till vattenflödet. Minst två timmars genomsläppstid är nödvändigt för att oljan ska hinna separera från det förorenade vattnet i en gravimetrisk oljeavskiljare.

Observera att oljeavskiljaren inte är en fullständig reningsanläggning utan bara till viss del skiljer oljan från vattnet. Oljerester ska aldrig hällas ut i oljeavskiljaren.

Användning av rengöringsmedel och andra kemikalier eller användning av högtryckstvätt medför risk att den uppsamlade oljan följer med ut i avloppsnätet.

Två typer av avskiljare enligt standard SS-EN 858

Klass II

En gravimetrisk oljeavskiljaranläggning som innefattar en oljeavskiljardel och en slamavskiljardel. Avskiljning i en gravimetrisk avskiljare bygger helt på att oljan hinner stiga till ytan under den tid den passerar oljeavskiljaren. Denna typ av anläggning klarar inte användning av högtryckstvätt, avfettningsmedel eller tvättmedel. Vid laboratorietest av klass Il-avskiljare får resthalt av olja i utgående vatten vara högst 100 mg/I, i verkligheten kan halterna vara betydligt högre.

Avskiljaren uppfyller inte kommunens lokala utsläppskrav och ska därför inte användas. Miljöavdelningen kan i särskilda fall göra undantag från kravet om oljeavskiljare klass I.

Klass I

Oljeavskiljaranläggning som förutom en oljeavskiljardel och en slamavskiljardel är försedd med ett koalescensfilter eller lameller. Vid laboratorietest av klass I­ avskiljare får resthalt av olja i utgående vatten vara högst 5 mg/I, i verkligheten kan halterna vara betydligt högre. Vid användning av högtryckstvätt, avfettningsmedel eller tvättmedel bildas små oljedroppar som inte hinner stiga upp till ytan med av egen kraft. I en klass I-avskiljares filter samlas de små oljedropparna ihop och förs samman till större oljedroppar som kan stiga till ytan och lägga sig i ett skikt ovanpå vattnet istället för att följa med vattnet ut orenat.

En förutsättning för att oljeavskiljare ska fungera är användning av så kallade självspaltande eller självseparerande avfettningsmedel. De avfettningsmedel, som inte tillhör denna grupp, ger en stabil blandning av olja och vatten dvs olja avskiljs inte från vattnet i oljeavskiljaren. I de fall fett eller olja blandats med vattnet (antingen kemiskt genom tex rengöringsmedel eller mekaniskt genom till exempel användning av en högtryckstvätt) kan avskiljningen ta mycket lång tid.